Jag tänker ge mig själv det där körsbärsträdet i födelsedagspresent.
Jag tänker plocka med mig hem en massa vita fina stenar från stranden här på Gotland. De ska pryda runtom stammen. Helst hade jag velat ha en massa vita hjärtformade stenar men jag inser att det blir svårt att hitta så många.
Jag tänker sitta vid trädet och minnas de två gånger jag träffade min son.
Jag tänker tänka fina bilder av honom. Ibland kanske jag kommer tänka bilder jag framkallar själv; bilder jag aldrig kommer att få se. Som det skulle kunna ha varit, i en framtid.
Och jag har bestämt, att jag inte kommer tänka "varför" när jag sitter där.
Det blir ett träd, en minnesplats, där jag kommer sitta... när jag tänker.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar