... och så kom kallelsen för återbesök till läkaren. Jag kände både ja och nej till det. Tydligen inte så mycket ja för jag lät kuvertet vara oöppnat en längre tid.

Så nästa vecka får vi kanske något svar, och då räknar "bebisen var helt frisk så tyvärr vet vi inte varför det blev som det blev" som ett svar. Det är ju faktiskt ett svar det med, att man VET att man inte vet.

Så nu ska jag vänta till nästa vecka... Utifrån vad som kommer fram då vet jag lite mer hur jag ska/skulle kunna planera för framtiden men framför allt kommer jag att kunna lägga en stor pusselbit på sin rätta plats i detta omänskliga pussel. Även om inte pusselbiten i sig innebär något klart svar men det är ändock en pusselbit.