söndag 5 juni 2011

Bilddagbok 5 juni

Vår 6:e bröllopsdag tillbringas på Gotland.




Vi började dagen till ära med en frukost på stranden, alldeles intill vattenbrynet. En väldigt bra start på dagen.

Vi åt lunch med den här utsikten från husvagnen:




Eftermiddagen tillbringades innanför ringmuren och jag säger bara: Vilken mysig stad! Jag hade glömt bort hur fint det är, eller snarare när jag var här sist (för 20 år sedan) brydde jag mig inte om miljön. Men nu... Hade kunnat ströva runt ämne längre men det var en liten dam som inte ville detsamma men jag ska inte klaga för vi gick runt rätt länge ändå.

Barnen (mest S) var väldigt inne på att vi var i riktiga Pippiland och frågade "Har Pippi gått här? Har Lilla gubben verkligen gått här, på den här stenen?" osv.


Här springer barnen på Fiskargränd där godisbutiken låg i filmen.

Se ett sådant vackert litet hus:



Middagen intogs på:



När vi kom hem gick vi ner till havet och tittade på vågorna som var ganska stora. Barnen började med att ströva lite försiktigt vid kanten, för att så småningom bokstavligen ligga i havet och skvalpa! Så kul de hade. Deras skratt och glädje de utstrålade gick rakt in i mitt hjärta och vet ni, det var första gången efter 11 maj som jag kände att jag v e r k l i g e n var med och njöt av ett ögonblick helhjärtat. Ja, det kändes ren lycka i mitt hjärta över vad jag har, snarare än olycka över vad jag inte har.

Så sakteliga tar jag mig framåt. Man kan inte pressa sig fortare genom en sorg hur gärna man än vill.

Och långsamt, långsamt börjar jag inse att oavsett hur mycket man stannar upp livet och i livet, så rullar livet och dess vardag ändå på utanför min dörr. Det går inte att få tillbaka en älskad och så saknad liten bebis; det spelar ingen roll hur mycket man önskar och drömmer. Det går inte och jag vet det.

Sakta sakta tar jag mig några vacklande steg framåt och några tillbaka. Men det är mer framåt än bakåt.

I dag har jag gått ett steg framåt, genom att kunna närvara i ett tillfälle och verkligen känna glädje för första gången sedan Det hemska hände. Det var en väldigt trevlig känsla.

1 kommentar:

  1. Åh vad härligt. blir så glad för din skull. saknar dock våra "ove-kompisar". njut av gotland så mycket ni kan. Kram

    SvaraRadera