Avtryck

När allt känns som mest ofattbart, overkligt - det är då jag tar fram pappret med dina fotavtryck. För att bekräfta att du faktiskt har funnits, om än inte levande i livet så har du ändå funnits! Du är inte något påhitt.

När allt känns som mest mörkt, när saknaden blir för stor, när orättvisan inte har någon gräns - det är då jag tittar på dina fotavtryck. Som ett straff mot mig själv.

När allt känns bra för en stund, när allt faktiskt känns okej - det är då jag studerar dina fotavtryck, kanske till och med med ett leende då jag minns hur fridfull och fin du var när du låg hos mig. Det är då jag tar in att allt faktiskt har hänt.

Du kom till oss en vacker dag i maj, men du hade redan vänt om.

Dina små fötter som för alltid lämnat ett stort avtryck i mitt hjärta... Tomheten och saknaden efter dig Mio, den är alldeles för stor för att förstå. Det går inte en dag utan att du finns i mina tankar. Jag kommer alltid, alltid älska dig på mitt alldeles speciella sätt.