Och så ger jag mig in i vecka 34. Att jag kommit hit är svårt att förstå, det är stort.
Förra veckan när jag började tänka tillbaka på tiden som gått och måndagen 23 januari så slog det mig hur jäkla nära det var att vi gick miste om även denna bebis. SÅ nära.
Det är som om hjärnan inte velat tänka de tankarna riktigt förrän nu.
Tre veckor kvar till cerklageborttag. Längtar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar