Första delmålet uppnått - 27 hela veckor!

Dagen inleddes med några stilla tårar rullandes nerför min kind, en dag som ju borde börjat med glädjetårar...

Mio. 

Den där saknaden och tomheten slog till igen och efterlämnade den numer så bekanta känslan av att någon saknas. Mio...


Det är svårt att inte låta blir att tänka på att han borde ha varit ett halvår nu - om allting hade gått som det var tänkt.

Mio, min Mio... när jag blundar så behöver jag inte leta bland minnena av hur du såg ut den dagen i maj. Jag minns dig så tydligt där du låg i korgen med det gröna täcket över dig; hur din högra hand stödjer upp hakan och ditt lillfinger som pekar lätt utåt. Jag minns allt. Så himla väl.

I dag var dagen då det kändes rätt att ta fram tvålen "körsbärsblom". Den har stått där i skåpet i flera månader men jag har inte förmått mig att ta fram den. Allting har verkligen sin tid och i dag kändes det bara så rätt.

Tänk, för åtta veckor sedan vågade jag knappt tänka tanken på den här dagen... söndagen som skulle ta oss in i vecka 28 och som skulle lämna 27 fullgångna graviditetsveckor. Men nu är dagen här och lillbebis är kvar därinne! Det är stort för oss. I kväll firar vi det med egengjord chokladmousse och maränger.

Jag undrar dock fortfarande när jag kommer våga tro på att det kan gå hela vägen, att vi kanske behöver börja införskaffa diverse pinaler inför bebisens ankomst. Om nio veckor klipps cerklaget sen kan det bli bebis när som helst, wiiii! Något som också skvallrar om att det inte är alltför lång tid kvar till nedkomst är att jag fått hem en blankett från min arbetsgivare om att jag ska söka föräldraledigt. Vården sjukskriven fram till och med 36+6, från vecka 37 räknas det ju inte längre som förtidsbörd så det är väl från och med dess jag får börja ta ut FP, frågan är bara hur länge....... lyxproblem, eller hur! :)