För två år sen...

... låg jag inlagd på grund av hotande förtidsbörd. För två år sedan började helvetet.

Vid den här tidpunkten låg jag och väntade på att värkarna skulle köra igång. Det gjorde dem aldrig.

För två år sedan sparkade du för fullt i min mage. I en vecka till skulle du komma att göra det. Värsta veckan i mitt liv. Smärtan jag kände...

Mio. Två år har gått. Det har inte gått en dag utan att du funnits i min tanke. I din storebror finns en del av dig. I din storebror blir jag påmind om vad vi förlorade, vad vi miste. Att lära känna dig. Det känns fel att säga att tack vare dig så fick vi vår underbara son som finns hos oss i dag. Men det är ju så det är...

Jag kommer aldrig, aldrig glömma dig. Din lilla kropp som jag så försiktigt berörde, som mina tårar rann nerför.

Du och jag ensamma i ett rum. Du så liten och... död. Jag så förkrossad och uppgiven.

Jag hade förlorat dig.